Hälleströms finbladiga sågverk

Handlingar

År 2007 fick jag efter tillstånd handlingar rörande Hälleströms finbladiga sågverk från det Bernadotteska familjearkivet (BFA). Där fanns bokhållaren Marcus Falcks räkenskaper för åren 1827-1830. Det var mycket intressanta och viktiga uppgifter rörande alla som var anlitade dessa år, hur mycket timmer som köptes in av huggare samt ersättningar. Strax före jag blev klar med min bok fick jag veta av en ättling till sågdrängen Mikael Markström att man hittat hans gamla lönebok från 1824-1825. Tack vare denna får man en direkt inblick i hur arbetet kunde vara fördelat per år och vilken ersättning man hade då.

 

Tack vare att arkiv har börjat indexera och göra arkiven sökbara på internet så fick jag under 2015 träff i Österbybruks arkiv som förvaltas av Lövsta bruks arkiv i Uppsala. Där finns handlingar för samtliga bruk och sågverk i Norrbotten som Kungen Karl XIV Johan ägde. Anledningen till dessa handlingar är att nämnda kung 1829 gav Österbybruks ägare utanför Uppsala P. A. Tamm ett förtroendeuppdrag "att inhemta kännedom och meddela upplysning om Högst Densammes verk och egendomar i Norrbotten samt bringa reda och ordning i förvaltningen af bruken och de öfriga verken". För Hälleströms såg framgår skulder för år 1829 och dessutom en mycket intressant kostnadsberäkning av M. Falck för att tillverka en tolft bräder.

 

År 2015 fick jag vid sökning träff i Skultuna bruks arkiv i Västerås och där fanns tre beskrivningar av sågverket troligen från 1848, statistik över produktion 1837-1846, kostnader samt M. Falcks månadsförslag 1848-1849. Detta ger intressanta detaljer och produktionsstatistik. Anledningen till att det här finns i nämnda arkiv är att ägaren till bland annat Hälleströms såg C. W. Hammarskjöld var disponent på Skultuna bruk. Denne hade köpt egendomar i Norrbotten av kungahuset 1848, men på grund av ekonomiska problem återgick köpet 1851. En slutgiltig försäljning av kungahusets egendomar i Norrbotten skedde 1855 till ett svensk-norskt konsortium, Gellivara bolag. I ovan nämnda arkiv finns kungahusets försäljningar av samtliga verk och bruk i Norrbotten och handlingar från åren 1847-1848 som jag också fått kopior av.

 

Från Centralarkivet i Piteå har jag fått kopior av en Lantmäteriförrättning från år 1800 samt en odaterad framställning av Sjulsmarks byamän om ersättning för sågtimmer som uteblivit.

 

 

 

 

 

 

 

Förteckning över handlingar som jag har tillgängliga:

 

• Sågverksprivilegier 1797-1798 från Riksarkivet

• Räkenskaper av Marcus Falck 1827-1830 från Bernadotteska Familjearkivet

• Förteckning från Österbybruks arkiv i Uppsala över skulder för Hälleström och Altersbruk 1829 samt Marcus Falcks kostnadsberäkning för en tolft bräder

 

• Bouppteckningar efter sågdrängar från Landsarkivet i Härnösand

• Från Skultuna bruks arkiv 1846-1849, Västerås stadsarkiv och däribland även Marcus Falcks månadsförslag 1848-1849

• Från Landsarkivet i Härnösand (Nådigt brev till kammarkollegiet 1825 angående förlängning av skattefrihet samt Brev från Länsstyrelsen till Kammarkollegiet 26 juli 1825)

• Privat arkiv (originalbrev till Marcus Falck 1852 och Mikael Markströms lönebok för åren 1824-1825)

• Centralarkivet i Piteå (Lantmäteriförrättning från år 1800 samt en begäran av Sjulsmarks byamän om ersättning för timmer som uteblivit)