Hälleströms finbladiga sågverk

Sågställare

Inför starten av Hälleströms finbladiga sågverk anlitades sågdrängen Olof Falck (1758-1830) vid Lejonströms sågverk i Skellefteå som sågställare. Detta var antagligen 1799 och Olof som var från Falmark hade arbetat på Lejonström sedan ungefär 1792 då han gifte sig med Katarina från Innervik. Enligt förhörsboken flyttade familjen till Piteå år 1800 och hade med sig tre barn Karl Olof (1792-1845), Maria Magdalena (1794-1864) och Marcus (1799-1885). De första åren skrevs de i Sjulsmark, men åtminstone sedan 1803 bodde de i den nybyggda inspektors-bostaden vid den bullriga och sågspånsdammande arbetsplatsen. Huset bestod av tre rum och kök och i ett av rummen fanns det så kallade kontoret med utsikt ner mot sågen. Till bostaden hörde även ladugård och stall. Efter flytten föddes ytterligare fyra barn: Britta Katarina (1801-11), Marta Kristina (1804-80), Anna Ulrika (1806-86) och Anders (1810-11). Falcks gård som fortfarande står kvar i byn ses på fotot till höger från 2007.

 

När Hälleströms krononybygge grundades 1803 ingick även Tjälen som en ytterligare boplats om nybygget skulle tåla framtida klyvning. I en köpehandling från 1819 framgår att ägarna hade upplåtit och avstått detta till sågställaren Olof Falck för 600 Riksdaler Riksgäldssedlar och för den summan hade han förbundit sig att årligen hugga sågtimmer och transportera fram till Rosån. Platsen låg i närheten av Rosfors bruk och vid en syn 1820 framgår att det fanns en stuga med förstuga och bod (visthus) under nävertak som var 11,3 meter lång, 5,34 meter bred och 3,5 meter hög. Den var inredd med golv, fönster och tak samt förstuga med dörr och golv och möjlighet till avbalkning för en mindre kammare. Intill fanns ett fähus som var 4x4 meter och 2,37 meter hög med golv och nävertak. På platsen fanns även åkermark till 3349 kvadratmeter.

 

Sonen Marcus övertog arbetet som sågställare troligen år 1821 och året därpå fick han rättighet att anlägga Kälshedens krononybygge (tidigare benämnt Tjälen). Där hade en ny gårdsplats blivit utsedd ungefär mitt emot nuvarande Rosfors Herrgård och brodern Karl Olof flyttade dit samma år och övertog rättigheten. Enligt förhörsboken flyttade föräldrarna Olof (noterades som bräcklig) och Katarina samt systern Anna dit 1823. Där avled den före detta sågställaren Olof Falck en dag i februari 1830. Samma år upptäcktes malm i Riskälen några km nordväst om Kälsheden (blivande Rosfors). Inmutningen gjordes av 16 bönder, varav de flesta från Sjulsmark. Ett gruvbolag bildades sommaren 1830 och Marcus Falck var en av 16 delägare som huvudsakligen bodde i Sjulsmark. I oktober påbörjade Karl Olof Falck tillsammans med delägarna bearbetning av ett järnmalmsfält i Riskälen. En månad senare köpte gruvbolaget nybygges-rättigheten av Falck, vilken flyttade med sin familj till Överluleå i juni 1832. År 1831 gjordes en ansökan om att få anlägga en masugn och det blev beviljat hösten 1832. I september 1833 sålde M. Falck sin 1/16-del i Riskälens och Klöverbergets järngruvor till Herr E. M. Degerman för 500 Riksdaler Rikgsälds. Det dröjde emellertid till 1839 innan produktionen vid Rosfors masugn kunde tas i bruk.

 

Kälshedens nybygge finns utritat på en karta från år 1839 och var beläget nordväst från nuvarande Rosfors masugn på östra sidan om Rosån och vid Kälsbergets sluttning. Brage Lundström och jag hittade 2013 rester efter grund och tegel ungefär mitt emot nuvarande herrgård.

 

Av Olof och Katarinas övriga barn gifte sig Maria med sågdrängen Isak Bäckström i Hälleström 1818 och de flyttade från byn 1830. Dottern Marta Kristina gifte sig 1835 med sågdrängen och åbon Anders Bergström i Hälleström och dottern Anna Ulrika gifte sig 1829 med nybyggaren Karl Petter Öhman i Abborrtjärn.

 

Marcus Falck var sågställare, inspektor och bokhållare vid Hälleströms såg fram till nedläggningen i början av 1860-talet. Åren 1852-1853 var han dessutom inspektor vid Ljusåns finbladiga sågverk utanför Boden, sonen Karl Johan var sågställare där 1852–54 (flyttade som inspektor vid Ekfors såg i Puostijärvi, Hietaniemi 1859) och sonen Erik Magnus skrevs som arbetare där 1852–53. Sonen Adolf Fredrik var då sågställare vid ”hemmasågen”. I november 1853 flyttade samtliga utom K. J. Falck hem igen (denne blev senare sågställare vid Ekfors såg i Puostijärvi, Hietaniemi). Det finns ett bevarat brev från Wikström till "Herr Inspecktor M. Falck" daterat i Buddbyn den 14 juni 1852 som handlar om problem med flottning.

 

Här nedan är ett originalbrev till Herr Inspector M. Falck från Wikström i Buddbyn, Överluleå angående problem med flottning för Ljusåns sågverk i juni 1852.

 

Till höger ses den gamla skrivpulpeten som återkom till sin ursprungliga plats i kontoret på Falcks gård efter ett antal år. Här satt sannolikt både Marcus och fadern Olof Falck och överblickade arbetet nere vid sågen.

 

 

 

 

Falcks gård 2007
Falcks gård 1936
Marcus Falck
Det gamla kontoret med pulpeten mot sågplatsen. Foto Gustav Bergström