Christer Öbergs Släktforskning
Det var så det började!
Jag började släktforska redan som 14-åring (1992) mycket tack vare mina far- och morföräldrar som gärna berättade om livet förr. Det var starten på ett stort och garanterat livslångt intresse för mig. Gårdar, foton, gamla böcker och släkthistoria tyckte jag var så intressant! Förfäderna som levde under 1800-talet tycker jag är mest spännande eftersom det finns så mycket att hitta i olika arkiv utöver kyrkböcker från den tiden. Jag har ägnat mig en hel del åt att skriva kombinerade släkt- och hembygdsböcker (se nedan) och fördjupat mig kring min hemby Hälleström i Piteå kommun där ett vattendrivet sågverk fanns under 1800-talet. Jag har också forskat mycket kring skolans historia i Piteå med min farfars farmor som var småskollärarinna i slutet av 1800-talet samt flera så kallade "oäkta barn", dvs. utomäktenskapliga barn med fader okänd som bidragit till mycken spännande forskning och resultat.
Min forskning idag går huvudsakligen ut på att studera domböcker i jakten på mer detaljer kring mina förfäders liv och leverne. Där gjorde jag ett riktigt fynd när jag hittade orsaken till min förfaders död 1799 i ett så kallat urtima ting. Han hade påträffats död på marken och obduktionen visade på att hans tidiga död föranleddes av ett långt missbruk av "spirituosa drycker", endast 37 år gammal. Han lämnade hustru och flera barn och hade bara en kort tid före sin död sålt bort hemmanet.
Läs min historia om Johan Persson här >>
Mina anor på pappas sida härstammar främst från Norrbotten och församlingarna Piteå, Luleå, Älvsbyn, Överkalix, men även från Skellefteå, Dalarna och Finland.
På mammas sida från Tornedalen (Korpilombolo, Pajala, Övertorneå), Överkalix, Nederkalix, Finland och inslag från Tyskland (släkten Grape).
Släktnamnet Öberg har funnits i släkten under lång tid och användes redan 1741 av min farfars farfars farmors farfar, Anders Olofsson Öberg (1720-1771). Öberg är ett så kallat tvåledat naturnamn och eftersom Anders var född i Öjebyn, Piteå så tror jag att förledet syftar på födelseorten och efterleden blev berg som därmed skapade ett efternamn. Anders kom att vara en bonde med förtroendeuppdrag såsom nämndeman, sexman och riksdagsman och lyckades skaffa sig en så hög status som en bonde kunde ha på den tiden. Han är givetvis en mycket intressant person som jag har forskat mycket kring. Min farfars farfars far Johan Olofsson Öberg (1824-1908) bevarade det gamla släktnamnet genom att börja använda detta runt år 1844.
År 2000 började jag ägna mig åt att forska kring alla emigranter i släkten och det har gett mig många kontakter "over there", både i Norge, USA, Canada och i Australien och även flertalet träffar med släktingar som har besökt hemlandet.
Mina böcker
Efter flera års forskande efter förfäder så blev en del mer intressanta att forska mer om och göra rejäla djupdykningar. Jag började också utforska mina far- och morföräldrars hembygder och även vilka som bodde där när de växte upp. Mitt skrivande började egentligen med ett examensarbete på Gymnasiet (1995) om min hemby som faktiskt båda mina farföräldrar härstammar ifrån. Min historielärare tyckte att jag skulle satsa på historia, men då var det musik för hela slanten som jag ville satsa på. Min första bok gav jag själv ut 2008 och det blev kanske inte helt otippat boken om min hemby Hälleström. Här nedan är en kortfattad sammanställning av mina böcker där de fyra senaste kan beställas.
Triangeldrama i Jock (100 sidor A5, 2025) BoD förlag.
Med vårfloden i Kalixälven 1816 inträffar en olycka i den gifta husbonden Olof Brännvalls hushåll som kommer att påverka framtiden. Efter nio år blir hans då tjugoåriga och ogifta piga Anna Lisa Israelsdotter med barn och det kommer faktiskt att bli nio utomäktenskapliga barn totalt i huset. Vid det sista barnets dop när både Olofs piga och hustru är avlidna träder han fram som far. Var Olof far till alla barnen trots att han var gift med Sofia som dessutom var pigans moster? Det här är en berättelse om ett triangeldrama som utspelar sig under den första delen av 1800-talet i den idylliska byn Jock i Överkalix. Provläs och Beställ boken här >>
Livet som småskollärarinna (134 sidor A5, 2022) BoD förlag.
Mathilda Markström från Öjebyn i Piteå är bara 15 år när hon i slutet av 1882 tar examen som småskollärarinna. Hon får tjänst påföljande hösttermin och jobbar på i åtta år tills hon gifter sig. Eftersom hon inte får ha tjänsten kvar som gift kvinna avgår hon, men gör inhopp som vikarie. I boken får vi följa Mathilda och några kollegors arbete samt studera hennes examenskataloger, dagböcker och läromedel. Materialet ger också en inblick i livet som småskollärarinna vid slutet av 1800-talet och så får vi bekanta oss med brorsdottern Jenny Markström, gift Berglund som lärarinna i småskolan under 1900-talet. Beställ boken här >>
Kyrkbergstorpet (96 sidor A5, 2018). BoD förlag.
Boken är skriven tillsammans med den dåvarande ägaren Signar Berg. Provläs och beställ boken här >>.
Kampen mot fattigdomen (80 A5-sidor, 2017). BoD förlag.
Under den svåra missväxten på 1860-talet blev utvandringen till Nordnorge stor från Tornedalen. Bland dessa fanns Adam och Greta, backstugusittare i Teurajärvi, Korpilombolo och deras sex barn. Antagligen var det ett desperat försök att fly från fattigdom och svält, som fick dem att utvandra år 1867. De kom dock tillbaka redan 1869, men utan de två yngsta döttrarna och åtminstone en av dem lämnades kvar i Norge som fosterdotter. Ett antal år senare flyttade den äldsta sonen till Norge. Här får vi följa familjens liv i hembyn, vistelsen i Norge och deras kamp mot fattigdomen. Det här är ett talande exempel på vad människor kunde tvingas till i den stora nöd som orsakades av missväxten. Vi får också veta hur det gick för barnen både i Sverige och i Norge. Provläs och beställ boken här >>.
Tidigare utgivna böcker:
Hälleström - en före detta industri- och jordbruksby i Piteå socken (116 A5-sidor, 2008).
Båda mina farföräldrar härstammar från Hälleström där ett finbladigt sågverk fanns, så boken utgör en del av industriell historia i Piteå.
Johannisberg - ett krononybygge, en by i Överkalix (96 A5-sidor, 2010).
Boken handlar om min mormors hemby Johannisberg och här får vi följa nybyggarfamiljen och utvecklingen till en by i Överkalix.
Tornedalssläkten Kero från Liviöjärvi, Pajala (118 A5-sidor, 2011)
Boken handlar om min morfars släkt från Tornedalen och här beskrivs nybygget Kero i Liviöjärvi i Pajala som har gett namn åt en av de större Tornedalssläktena. Här berättar jag också om släktens emigranter med många gamla foton.
Maria, Josef och Karl från Kengis, Pajala (60 A5-sidor, 2012)
Handlar om den ogifta pigan Maria och hennes två oäkta söner Josef Tornander och Karl Rosander som flyttade från Kengis till Piteå. Båda sönerna är faktiskt mina förfäder på min farmors sida.
Historia om byn Pite-Altervattnet i Älvsbyn (139 A5-sidor, 2014)
Boken handlar om min farmors hemby Altervattnet. Här beskriver jag bland annat nybyggare och de sedermera byborna som var arrendatorer och arbetade åt Altersbruk samt då torpen friköptes. Det handlar också om flera emigranter från byn och deras liv i USA.
Öbergssläkten från Håkansön, Piteå (140 A5-sidor, varav 28 i färg, 2015. Andra upplagan 2016).
En bok om Öbergssläkten från Håkansön i Piteå. Här får man följa stamfadern Johan Olofsson Öberg som tog sin mors gamla släktnamn som dräng 1844-45 och gifte sig till ett hemman i grannbyn. Familjen som bestod av makar och sju barn drabbades hårt av missväxten på 1860-talet och blev så skuldsatta att det ledde till en konkurs. De blev tvungna att flytta från gården och fick bo på annans mark i byn och försörjde sig som brädgårdsarbetare. Berättelsen fortsätter sedan med barn och barnbarn, sonsonen Johan och avslutningsvis med författarens farfar och hans bror. I boken finns många fotografier och gamla handlingar med.
